Skillnaden mellan direkttermo (DT) och termotransfer (TT)

3 min läsning
2020-04-23 15:13

Vad är bäst att välja – direkttermo eller termotransfer? Det beror på förutsättningarna, såsom vad som ska skrivas på etiketterna såväl som hur och var de ska användas.

Det finns två förkortningar som ofta går att se relaterat till val av etikettskrivare och det är DT, vilket betyder direkttermo och TT, vilket betyder termotransfer.

Skillnaden mellan direkttermo och termotransfer

En del etikettskrivare indikerar i produktnamnet vilken sorts teknik som används, exempelvis Zebra GK420D, vilket är en direkttermo-skrivare och Zebra GK420T, som är en termotransfer-skrivare.
 

Direkttermo-tekniken – som en persienn

En direkttermo-etikett har värmekänsliga egenskaper och byter färg när den påverkas av värmen från skrivarens termohuvud. Faktum är att tekniken är ganska finurlig, för det är inte själva ytan på etiketten som "bränns och blir svart", utan varje pixel är som en persienn, där färgen som skall presenteras finns under ytskiktet. När man värmer ytan "vrider" den sig likt en persienn som man öppnar och färgen under (som oftast är svart) framträder. Helt enkelt som att släppa in ljuset i rummet på morgonen – då framträder budskapet...

Anledningen till att en direkttermo-utskrift över tiden bleknar liksom ett kassakvitto (eller för den delen ett fax för dem som är lika gamla som undertecknad) i solljus eller efter att man utsatt den för påverkan från handkräm, plastfickor eller liknande, är att "persiennen" då sakta stängs igen, varpå man ser mindre och mindre av den underliggande färgen.
 

Termotransfer-tekniken – som en skrivare normalt fungerar

En termotransfer-utskrift är mer traditionell. Skrivarens termohuvud värmer då på det färgband som sitter mellan etiketten och skrivhuvudet, varpå vax-, vax/harts- eller harts-ämnet på färgbandet smälter och överförs, pixel för pixel och sedan stelnar och därmed fastnar på etiketten. Detta blir mer tåligt.

Termotransfer-skrivhuvuden finns normalt i tre upplösningar, 200 dpi, 300 dpi eller 600 dpi. Förkortningen dpi betyder "Dots Per Inch", alltså hur tätt punkterna sitter. Ju högre dpi-värde, desto snyggare, mer detaljerad utskrift får du. 200 dpi är det vanligaste, men 300 dpi och framförallt 600 dpi ger markant snyggare utskrifter.

En termotransfer-skrivare gillar de flesta material, inte bara på papper. Något av det vassaste som finns är polyesteretiketter. Denna typ av etiketter har maximal tålighet, för där smälter man inte bara över hartsen från färgbandet, utan ytan på plasten smälts samtidigt, varpå hartsen smyger ner i plasten innan såväl hartsen som plasten i etiketten stelnar igen. Det gör att hartsen är omöjlig att ta bort utan att hela etiketten rivs sönder – och det är inte lätt. En polyesteretikett är inte bara stark när det gäller fästet av trycket. Den är dessutom extremt tålig mot exempelvis vatten, värme, kyla, kemikalier och mekanisk nötning.

zebra-gk420d etikettskrivare-gk420t-blog-post

Etikettskrivare GK420D från Zebra

Etikettskrivare GK420T från Zebra

 

Direkttermo-teknik är enklare – men inte billigare

En etikettskrivare med direkttermo-teknik har fördelen att den inte behöver något färgband, eller transferband som vissa kallar det – och är därmed betydligt enklare att hantera. Man kan förledas att tro att direkttermo därmed är billigare, men då en direkttermo-etikett är dyrare än motsvarande etikett i papper på grund av den mer avancerade tekniken jag beskrivit, blir en utskrift ungefär lika dyr som på en termotransfer-etikett efter att merkostnaden kompenserats med priset på ett färgband till termotransfer-etiketten. Det är framförallt enkelheten som är direkttermo-teknikens stora fördel.
 

Så tar du reda på vilken typ av etikettskrivare du ska välja

Eftersom teknikerna är bra på olika saker, kan du med ett par enkla frågor relativt snabbt ta reda på vilken teknik du bör överväga:

  • Kommer du någonsin att behöva skriva ut etiketter på andra etikettkvaliteter, exempelvis polyester?
  • Behöver etiketterna ha en längre hållbarhetstid, räknat i månader och år istället för dagar och veckor?
  • Kommer du att behöva skriva streckkoder, symboler eller logotyper med hög densitet, kanske på dataskyltar eller på små etiketter med begränsat utrymme?
  • Kommer etiketterna att utsättas för värme eller solljus eller andra utmaningar?

Om du svarat ja på någon av ovanstående frågor bör du överväga att välja en termotransfer-skrivare (TT) snarare än direkttermo (DT). Den skrivaren är förvisso alltid lite dyrare, men, om du investerar i en termotransfer-skrivare kan den användas både för direkttermo och termotransfer. Hur då? Jo, sätt skrivaren i direkttermo-läge och skippa helt enkelt färgbandet när du skriver transportetiketterna, så får du alltid det bästa av två världar.
 

Har du fler funderingar om färgband?

KONTAKT

Få notifieringar via mejl