10 råd till dig som ska köpa en betalterminal

En betalterminal gör det möjligt för någon att betala en vara eller tjänst med exempelvis ett betalkort, en mobiltelefon eller en smart klocka. För att det ska vara möjligt behövs en betalterminal, kommunikationsmöjlighet via WLAN, WAN eller 4G/3G/2G, ett kortinlösenavtal samt ett bankkonto dit summan från transaktionen ska överföras.

Betalterminal, kortterminal eller terminal?

Beroende på sammanhanget förstår de flesta oftast vad som åsyftas, men vi rekommenderar trots det att du använder termen betalterminal då det är möjligt eftersom det trots allt är den direkta översättningen av engelskans payment terminal. Den som betalar kan ju nämligen välja att betala med något annat än ett betalkort, exempelvis en smart mobiltelefon eller klocka. Därför kan det missvisande att skriva eller säga ”kortterminal” (eftersom kunden de facto inte använder ett betalkort).

Så går en korttransaktion till

Det händer oerhört mycket under de få sekunder som det tar att genomföra ett normalt köp i en betalterminal. Mycket, mycket mer än man tror. Nedan ger vi ett förenklat exempel på hur en ett köp kan gå till då en kund betalar för en produkt i en butik där betalterminalen är integrerad med ett kassaregister:

1. Kunden blippar eller läser in sitt betalkort (Mastercard) i betalterminalen (GreenPay Countertop 1000 LAN).
2. Kassaregistret (Elcom Euro-2100) initierar en betalning i betalterminalen som i sin tur kontaktar en processor (Nets) för auktorisation av betalkortet.
3. Processorn kontaktar i sin tur kortutgivaren (Nordea) som bland annat kontrollerar om kortet är godkänt eller stulet, vilken kreditgräns kortet har samt om det finns pengar nog på kontot för att genomföra köpet.
4. Uppfylls alla kriterier skickas en responskod och ett godkännande tillbaka till kassaregistret som i sin tur skriver ut det fysiska kvitto som kunden får som bekräftelse på transaktionen och samtidigt reserveras även pengarna på kundens bankkonto.
5. När butiken har stängt för dagen görs ett så kallat dagsavslut. I dagsavslutet skickas dagens alla betaltransaktioner i en datafil via processorn (Nets), till butikens bank (Handelsbanken) som i sin tur sätter in korrekt totalsumma för dagens alla köp på företagets bankkonto och slutligen debiterar kortutgivaren (Nordea) för köpen.

Notera att det finns flera olika processorer, kortutgivare, kortinlösare och banker. Ovan är endast ett exempel.

När du ska investera i en ny betalterminal är det en god idé att verifiera att utrustningen du väljer att köpa eller hyra, är godkänd för att genomföra transaktioner (betalningar) under lång tid framöver – eller åtminstone den tid du tror att du kommer behöva använda den.

Av flera skäl, där säkerhet är det främsta, är samtliga betalterminaler nämligen godkända för att säljas såväl som användas endast en specifik tidsperiod. Normalt säljs och används en betalterminal ett visst antal år, varpå den slutligen blir försäljningsstoppad – men får fortsätta att användas. Efter ytterligare ett par år får den slutligen inte längre användas och man brukar då tala om att betalterminalen har nått stadiet end-of-life (EOL).

Globala finansiella regler begränsar hårdvaran

Förutsättningarna för hur länge en betalterminal kan användas är inget som tillverkare, distributörer eller återförsäljare av betalterminaler själva kan påverka. Alla i betalbranschen måste följa samma globala finansiella regler.

Det är främst PCI Security Standards Council som står bakom de globala kraven men även PAN-Nordic Card Association – en sammanslutning av banker och betalaktörer i Norden – har även skapat nationella regler för vilka betalterminaler som är godkända, hur länge de är det och hur de måste fungera rent tekniskt för att få säljas och användas.

PSD2-direktivet i korthet

Den 14 september 2019 började de nya reglerna i EU:s andra betaltjänstlag, Payment Service Directive 2 (PSD 2), att gälla. Syftet med direktivet är ”Att utveckla marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar”. Helt enkelt att transaktioner ska genomföras på ett så säkert sätt som möjligt.

Rent konkret innebär direktivet att:

• Den person som genomför en betalning online, behöver verifiera sin identitet, varje gång genom så kallad stark kundautentisering, Strong Customer Authentication (SCA), vilket i praktiken innebär att betalningar måste genomföras med 3D Secure för Visa och MasterCard eller Safekey för American Express.
• Chip and go-lösningar (även kallade Chip utan pin, ChipXpress och Chip no PIN), där kunden läser in betalkortet i en betalterminal men inte anger sin PIN-kod – är förbjudet.
• Signaturköp och köp genomförda via magnetremsan på ett kontokort kan komma att nekas av kortutgivaren eftersom transaktioner via magnetspår inte bedöms vara tillräckligt säkra.

Det finns även transaktioner som är undantagna från direktivet:

• MOTO-transaktioner (Mail Order/Telephone Order), är köp som sker via telefon eller brev, där kunden ger sitt kortnummer muntligt eller skriftligt.
• Transaktioner gjorda i fall där kortutgivaren eller kortinlösaren är baserad utanför EU.

Vårt råd till dig om betalterminaler och säkerhet

Fundera på hur länge du tror att du kommer att använda betalterminalen och överväg noga om du verkligen ska köpa en betalterminal på Blocket eller Tradera. Det kan vara svårt att veta om den utrustningen verkligen är godkänd. Det är för övrigt vanligt att företag överlåter både betalterminal och kassa till ett övertagande företag och ska du göra så, är det viktigt att du sätter dig in i vilken typ av utrustning du tar över. Att den är godkänd, helt enkelt.

Planerar du att använda utrustningen många år framöver, bör du även fundera på om du ska köpa eller hyra din utrustning. Köper du utrustningen, äger du den och då behöver du regelbundet köpa ny utrustning när den gamla inte längre är godkänd att använda. Väljer du istället att hyra din utrustning, brukar leverantören av den ofta använda sig av en affärsmodell där denne säkerställer att du så länge du hyr den, har en godkänd betalterminal – så att du kan fokusera på din dagliga verksamhet istället.

För att du ska kunna erbjuda en kund möjligheten att betala något i din verksamhet, måste du utöver att köpa eller hyra en betalterminal även teckna ett så kallat kortinlösenavtal och det gör du med en kortinlösare. När du tecknar kortinlösenavtalet får du ett redovisningsnummer, vilket säkerställer att när en kund betalar något i din betalterminal, sätts summan för transaktionen in på det bankkonto som du har bestämt.

I korta drag fungerar det ungefär så här både i en fysisk butik såväl som vid ett online-köp i en webbshop:

1. Kunden betalar för en vara i betalterminalen (en korttransaktion).
2. Kortinlösaren meddelar en kortutgivare, exempelvis Handelsbanken eller Nordea, via det kortnätverk som samtliga aktörer är anslutna till.
3. Kortinlösaren verifierar att kunden som betalar har pengar på kontot och har rättighet att genomföra köpet med krediter. Finns täckning, genomförs köpet – annars nekas det.
4. När köpet är genomfört säkerställer kortinlösaren att pengarna dras från kundens konto.
5. När du vid dagens slut genomför det så kallade dagsavslutet i din betalterminal eller i ditt kassasystem, säkerställer kortinlösaren slutligen att pengarna verkligen hamnar på ditt konto och ingen annans.

Lista på kortinlösare i Sverige (uppdaterad!)

Sedan 2010 har det genomförts flera uppköp och sammanslagningar av aktörer i betalbranschen och kortinlösare och leverantörer av betalterminaler är inga undantag. Nedan reder vi ut vilka namn de aktuella bolagen har idag och vilka namn de tidigare har haft – eller har varit kända som.

Du kan teckna kortinlösenavtal med nedanstående kortinlösare i Sverige:

Adyen

• 2006 grundas nederländska Adyen och får 2017 sin kortinlösenlicens

Ecster

• 2016 bildas svenska Ecster som ett helägt dotterbolag till Handelsbanken

Elavon

• 2018 tecknar Elavon och betalterminalleverantören Westpay International ett samarbetsavtal ^(www)
• 2008 byter amerikanska NOVA namn till Elavon ^(www)

Nets

• 2020 fusioneras italienska Nexi och Sia med Nets och bildar Nexi Group ^(www)
• 2017 upphör Teller att vara ett eget varumärke och blir en del av Nets ^(www)
• 2015 säljer Nordea sin kortinlösenverksamhet till Nets ^(www)
• 2010 skapas danska Nets genom en sammanslagning av norska Nordito, moderbolaget för Teller och BBS, samt danska PBS International ^(www)

Verifone

• 2019 Swedbank lanserar Swedbank Pay som varumärke i dotterbolaget Payex och samma år och säljer Swedbank resterande 49 % av sin del av Babs Paylink till Verifone ^(www)
• 2017 Swedbank förvärvar Payex ^(www)
• 2015 Point Transaction Systems byter namn till Verifone Sweden som en del av Verifone Group ^(www)
• 2011 Nordic Capital säljer Point International till Verifone Systems ^(www)
• 2004 riskkapitalbolaget Nordic Capital köper Point International ^(www)
• 1999 Verifone blir delägare i Babs Paylink tillsammans med Swedbank
• 1985 Swedbank börjar bedriva kortinlösenverksamhet, där kortinlösenavtal tecknades med Swedbank Babs (även kallat Swedbank Card Services) och avtal om hårdvara (betalterminal) tecknades med dotterbolaget Babs Paylink

Worldline (tidigare Ingenico, Bambora och Euroline)

• 2021 Handelsbanken säljer sin kortinlösenverksamhet till Worldline ^(www)
• 2020 Ingenico Group köps av franska Worldline ^(www)
• 2017 Bambora köps av franska Ingenico Group ^(www)
• 2015 Nordic Capital skapar betalkoncernen Bambora efter ett års uppköp och sammanslagningar av Euroline, KeyCorp, Samport, Mobile Payment Solution, DK Online och ePay ^(www)
• 2014 SEB säljer sin kortinlösenverksamhet, Euroline, till det svenska riskkapitalbolaget Nordic Capital ^(www)

Banker samarbetar med kortinlösare

Givet historiken är det tydligt att om du går till en bank och berättar att du vill kunna ta betalt, kommer banken att peka i en viss riktning då samtliga banker har sålt sina kortinlösenverksamheter till fristående bolag. Kontaktar du Swedbank blir du hänvisad till deras egen betallösning – Swedbank Pay – och du får troligen både betalterminal och kortinlösen från Verifone. Kontaktar du istället Handelsbanken, Nordea eller SEB, får du troligen betalterminal och kortinlösen från Worldline.

Förslagen du får av din bank behöver dock inte vara det bästa alternativet för just dig. Vi rekommenderar stolt och självsäkert vår egen betallösning – GreenPay – till vilken du själv väljer en valfri kortinlösare.

Kortinlösarens transaktionsavgift

Betalterminalen köper eller hyr du av en återförsäljare (som mest troligt även levererar övrig IT-utrustning som du behöver). Kortinlösenavtalet kan du oftast teckna du med samma återförsäljare, men du kan även teckna det separat – direkt med en kortinlösare.

För varje transaktion du sedan gör och det jobb kortinlösaren faktiskt gör (för det arbetet är inte gratis), betalar du en avgift och den skiljer sig beroende på affärsmodell. En vanlig affärsmodell är att du betalar en fast månadsavgift samt även en procentuell avgift för varje genomför transaktion.

Ett praktiskt exempel på transaktionsavgift:

1. En kund betalar 100 kr för en produkt i din betalterminal
2. Om transaktionsavgiften är 1,49 %, betalar du 1,49 kr till kortinlösaren

Det finns inget facit för vilket som är den ultimata lösningen för kortinlösenavtal. Det beror helt på hur du tänker bedriva din verksamhet och därför är det viktigt att du sätter dig in i vilken affärsmodell som passar just dig. Normalt är avtalstiden för ett kortinlösenavtal 1–3 år och efter det kan du oftast omförhandla avtalet och om du inte är nöjd, till och med byta kortinlösare.

När du ska investera i en ny betalterminal behöver du fundera rent konkret på vilket sätt du vill erbjuda dina kunder att betala. Har eller kommer du att ha en verksamhet där du uppskattar att det kommer att vara ett högt kundflöde och stora transaktionsvolymer – bör du överväga en betalterminal som är integrerad med ett kassasystem. Har du en restaurang och vill låta kunden betala vid sitt bord istället för att kunden ska behöva gå fram till en kassa, är det en mobil betalterminal du behöver (och även den går för övrigt att integrera med ett kassasystem).

Ska betalterminalen användas inomhus eller utomhus?

De flesta betalterminaler klarar att användas i temperaturer mellan 0–50°C och luftfuktigheter mellan 5–90 %. Luftfuktigheten i Sverige är normalt inte ett problem, men däremot kan det vara en god idé att fundera på om betalterminalen kommer att användas inomhus, utomhus eller kanske både och. Att använda en betalterminal utomhus i minusgrader kommer med all sannolikhet att fungera, men du bör inte förvara den en längre tid i minusgrader och arbetar du främst under dagtid – ta då in betalterminalen i rumsvärme över natten.